Julen 2008 – det är tretton år som gått sedan dess. Ett helt liv har passerat. På tretton år hinner liten bli stor, berg har kommit att bestigas, utmaningar har ställt sig i vägen, och välsignelser har växlat plats med nya sorger. Jul har det blivit varje år och ibland har det fungerat riktigt fint. […]
Jag såg en film nyligen, en stämningsfull och känslosam film. Sådana filmer som jag alltid har älskat. Men det senaste året har jag nästan inte sett några filmer alls, trots att film alltid har varit mitt största intresse. När jag nu såg den här filmen förstod jag varför jag valt att pausa det intresset. Känslorna […]
Jag har just påbörjat arbetet med att rehabiliteras tillbaka till livet. Jag har haft möten med sjuksköterska, fysioterapeut, psykoterapeut och dietist. Samtliga möten har varit digitala. Jag vet att alla i samhället nu har börjat vänja sig vid att ha digitala möten och är medvetna om att det finns vissa svårigheter med det. Att träffa […]
Nu är det tunga dagar. Det finns inget som håller mig uppe. Jag nöjer mig med att stå ut, och ordna så att barnen har det bra. Och att hunden får sina promenader. Att tvätten blir tvättad och räkningarna betalda. Cellgifter har en förmåga att ta död på själva livslusten. Jag har liksom tappat min […]
Jag undviker min spegelbild nu för tiden, vill inte se mitt svullna ansikte. Men igår kväll upptäckte jag att mina ögon var annorlunda. Jag bad min dotter se efter hur mina ögonvitor såg ut, och hennes svar blev: ”Oj då! De är jättegula!” Ett sting av rädsla slog rot i hjärtat men jag lugnade min […]
Det var en gång en flicka, som vid sin fyra och ett halvt årsdag förlorade sin pappa. Den onda sjukdomen cancer tog honom ifrån henne. Hon fick lära sig om död och sorg långt tidigare än hennes föräldrar hade önskat. Avsked hade hon sedan dess svårt att hantera. Att säga hej då till någon, om […]
Behandlingen börjar närma sig sitt slut. På julafton kommer jag att ta de sista cellgiftstabletterna. Jag talar om för alla att jag har börjat räkna ned. För det är vad jag önskar att jag kunde göra. Vid det här laget har cytostatikan slitit ut mig. Min kropp känns trasig. Magen smärtar, ärren kliar, händerna svider, […]
Ibland tänker jag tillbaka på tiden då barnens pappa var svårt sjuk i cancer. Han insjuknade i en helt annan form av cancer än min, som han fick mycket starkare cellgifter, och även strålning, för. Han tappade allt hår. Precis allt, över hela kroppen. Han låg inne på sjukhus under tre-fyra dygn vid varje cytostatikaomgång, […]
Nu är det tre dagar kvar till nästa cytostatikaomgång. Jag börjar känna mig rädd. Ska det bli precis lika illa den här gången? Kommer det att bli värre? Jag vet vad cellgifterna gör med min kropp vid det här laget. Det må döda eventuella eftersläntrande cancerceller, men det dödar också magslemhinnans celler. Kroppens alla slemhinnor […]
Cancer är en ensam sjukdom. Det händer någonting inuti en när man får diagnosen. Cellgifterna tar kål på en massa celler i kroppen, och tyvärr även livslusten. Vissa dagar handlar det rent bokstavligt om att överleva fram tills man får gå och lägga sig igen. Tankarna är svåra att hålla positiva. Fokus ligger konstant på […]